Vissa texter sätter sig mer än vad man tror.
Man relaterar till andras tankar och funderingar, och det visar sig att man aldrig är ensam
hur mycket man än må tro det.
Musiken gör så att folk lever. Musiken gör så att folk glada. Musiken binder oss samman.


Från en stund till en annan. Från gott till ont. Från glad till ledsen. Från kärlek till hat.
Förändringen går så snabbt ibland. Men.. modet och hoppet behåller jag än.
Jag behöver tänka. Jag behöver svar. Jag behöver någon som visar mig hur det egentligen ska vara och det egentligen ska kännas när det känns rätt. Just nu daltar jag mellan hur det är och hur det borde vara. Men jag vet varken vad som är bra eller dåligt. Kanske är det bra jag upplever och har egentligen inte upplevt det dåliga.
Förvirrande? oerhört.